________________________________________________________________________________________________________________
Skriven av Johan Holm
Att vara en renässansmänniska betyder ursprungligen att vara mångkunnig, brett bildad och humanist. Renässansens människor hade en tydlig självbild av att deras tid var något nytt. Efter 1000 år i skuggan av kyrkan och det medeltida mörkret, skulle nu ljus, konst och profan kunskap fylla världen.
För den vanlige bonden (och i Sverige utgjorde han år 1520 drygt 95% av befolkningen) betydde renässansen inte särskilt mycket. En bonde kunde knappast vara en renässansmänniska. Men en vetenskapsman (Copernicus) eller upptäcktsresande (Columbus) tillsammans med allehanda löst folk av adlig börd, passade bättre för rollen
Också kungarna blev en del av den nya tiden. När vi idag talar om renässansfurstar, så menar vi monarker som hade en viss utbildning och stil. Gustav Vasas söner är typexempel. Gamle kung Gustav själv var en durkdriven maktmänniska, skicklig ekonom, hänsynslös och råbarkad. Men någon renässansfurste var han inte. Sönerna, som både kunde rida, teckna, tala flera språk, fäktas, dansa, spela fler instrument och komponera musik, brukade driva med sin obildade far… om än försiktigt.
Sedan kom kapitalismen och konsumismen och under senaste 100 åren har vi mätt vår framgång i hur dyr bil vi har råd att parkera på garageuppfarten.Men jag tycker mig se en trend nu. En renässans för renässansen. Det började lite försiktigt med att män som till vardags mest sitter framför en datorskärm, började utveckla ett starkt intresse för snickra, bygga en båt, eller ett hus… eller i vart fall ett dass. Många fann helt enkelt att manchettyrket inte tillfredsställde alla behov. Och så dök byggvaruhus (gubbdagis) upp i snart sagt varje kvarter. Där den nya generationens gubbar kunde nörda ner sig bland gersågar och fräsar. Jag vet. Jag var en av dem.
Nå det stannade inte vid gersågen. Intresset för att skaffa sig nya färdigheter och kunskaper har ökat på senare år. Allt fler testar på att på amatörnivå måla eller gå med i en kör och sjunga. Att gå skrivarkurser eller trädgårdskurser är mer inne än någonsin. Liksom att ha vapensmide som hobby.
Och bakom den snickrande pappan, och den yogande och målande mamman, tycker jag mig se en ny renässansmänniska skymta En människa med ett livsintresse av att förvärva nya kunskaper och färdigheter. Som inte mäter status och framgång med vilken bil som står på garageuppfarten. Utan istället stolt visar upp den sommarstuga hen byggt, de tavlor hen målat, de marmoreringar och ådringar som fyller interiören i lägenheten i stan och diverse diplom från Yogaförbund, språkkurser och Vätternrundan. Kanske är till och med pianot på väg tillbaka in i de svenska hemmen?
Renässansens ideal, mångkunnigheten och den intellektuella öppenheten, kanske inte kan ersätta den råbarkade kapitalismens symbol för framgång – en fet merca för 2 miljoner på garageuppfarten. Men det kanske kan ge den en match!